Härjedalen

Per Olofsson, Moren

1705

En rannsakning från hållet ordinarie ting med Svegs pastorat den 10, 12 och 13 december 1704 över Per Olofsson i Moren, gift karl, som med en bössa velat sig själv livet avhända.

Efter hans mors, hustru Märits berättelse, att den gången hon kom med boskapen hem från skogen och visste inte vad de hade haft för sig hemma.

Då hon höll på att sätta kokgrytan på elden hade Per tagit bössan av väggen. Hon tänkte att han ville gå till skogen med henne men i det samma blev hon varse, hur han satte handslaget emot golvet och pipan för bröstet .

Då hon märkte oråd, sprang hon till och stötte bössan undan vilken i detta samma brann av och han föll omkull i golvet. Om nu bössan var spänd eller om han med foten sparkade på pinnen hade hon för häpenhet inte kunnat märka.

Per Olofsson har erkänt detta och uppgav sig det samma har gjort uti dess sinnes svårighet var med han en tid skall dragits med, ber nu om förskoning för vidare straff. Han hade ändå utstått nog med vedermöda.

Per Olofssons far, mor och hustru, säger sig ha förstått honom vara sinnessvag då han klagat sig vara ängslig och inte kunnat sova, men varken grannarna eller prästerskapet hade inte sådant förstått.

Själva såret är besett av häradsrätten och funnit på ryggen såret vara läkt men framtill öppet, där och någon materia flutit ut. Per Olofsson har också sagt att några små ben utvärkt vilka av hustrun blivit krossade.

Men eljest har han då varit tämligen frisk av sig, så att där inte någon annan audiens slår sig här till, ingen fara varit om livet.

Resolution:

Såsom ingen beskriven lag egentligen om den som på sig själv våldsamt begår, alltså har Kgl. Rätten refererat denna kriminalsak och Hans Maj:t hemställt om icke denna Per Olofsson som således varit i verket att frigöra sig till kropp och själ må för exempel skull plikta med 3 gatlopp och sedan undergå uppenbara kyrkoplikt vilket den Kgl. Rättens betänkande med skrivelse av den 22 februari funnit skäligt att gilla och approbera.

Så skall denna Per Olofsson för denna missgärning sig själv till välförtjänt näpst och andra till varning plikta med 3 gatlopp och sedan undergå uppenbar kyrkoplikt.

Stockholm den 2 mars 1705.

Gävleborgs läns landskansli DIIa:12 bild 182.