Drängen Per Fransson, Liden

D

Åtskilliga hållna rannsakningar ifrån Indals tingslag den 7 november förra året och den 9 och 24 januari samt den 17 mars och fällda domar över Jöns Perssons dräng i Sillre, Per Fransson om sina 20 gammal, vilken sedan han först länge nekat, men sedan så väl inför prästerskapet, som för Tingsrätten och flera andra personer tillstått och bekänt.

Han hade också erkänt när Per Erikssons hustru i samma by, Karin Persdotter, som hade angett honom, påträffade han under själva gärningen vid Mårmässotiden förra året när han begick den vederstyggliga tidelagssynden med en svartvit kvigkalv som då var vid pass ett år gammal som tillhörde Hans Olofsson i Sillre.

Tingsrätten har till följe av det 14 kap. Högmålsbalken dömt drängen Per Fransson för ovannämnda begångna tidelagssynden till döden och att halshuggas samt att brännas på bål. Även också att kalven bör dödas och nedgrävas på rättsplatsen.

Resolution:

Såsom av förenade rannsakningar befanns, att drängen Per Fransson har begått den vederstyggliga tidelagssynden med en kvigkalv som tillhör Hans Olofsson i Sillre, vilken grova synd han själv måste tillstå och bekänna.

Därför prövar den Kgl. Rätten med Tingsrätten rättvist till följe och av anförda lagens rum skall han sig själv till välförtjänt straff och androm till skräck och varnagel mista livet, halshuggas och brännas på bål.

Dessutom skall nämnda kalv föras fram och där dödas samt nedgrävas.

I Lidens socken, där denna synd är begången, finns ingen viss rättsplats. Denna dräng Per Fransson kommer att undergå sitt behöriga straff vid landsvägen i skillnaden emellan Indal och Liden.

Stockholm den 13 april 1708.

Gävleborgs läns landskansli DIIa:13 bild 20.

Profilbild Av Tony Korpenklo

Senaste Levnadsöden

Poster per Landskap